PENGAJIAN ILMU FIQH DI PONDOK PASIR TUMBOH: SUATU KAJIAN TERHADAP METODOLOGI DAN KEBERKESANANNYA
MOHD PAKHRUDDIN BIN ABDULLAH. Pengajian Ilmu Fiqh di Pondok Pasir Tumboh: Suatu Kajian Terhadap Metodologi dan Keberkesanannya. Disertasi, Bahagian Pengajian Usuluddin, Akademi Pengajian Islam, Universiti Malaya, Kuala Lumpur, Malaysia. 2001 / 2002.
Kajian mengenai Pengajian Ilmu Fiqh di Pondok Pasir Tumboh: Suatu Kajian Terhadap Metodologi dan Keberkesanannya mengandungi lima bahagian. Bahagian pertama mengulas secara ringkas berhubung dengan Pasir Tumboh dan Pondok Pasir Tumboh. Bahagian kedua membicarakan tentang pengajian ilmu Fiqh dalam keilmuan Islam, pengajian ilmu Fiqh dalam sistem pondok dan metode-metode pengajian ilmu Fiqh. Bahagian ketiga memperkata tentang metode kajian ini dilakukan. Bahagian keempat menjelaskan laporan penyelidikan dan penganalisisan, iaitu berhubung dengan sejarah perkembangan Pondok Pasir Tumboh, sistem pendidikan di Pondok Pasir Tumboh, kitab-kitab yang digunakan dalam pengajian, metode-metode pengajian ilmu Fiqh di Pondok Pasir Tumboh, keberkesanan pengajian ilmu Fiqh di Pondok Pasir Tumboh dan masalah-masalah yang dihadapi di Pondok Pasir Tumboh. Keenam-enam tersebut merupakan masalah-masalah yang dikaji dalam disertasi ini. Manakala bahagian kelima, iaitu bahagian terakhir mengemukakan kesimpulan dan cadangan.
Kajian ini menggunakan beberapa metode, iaitu metode pengumpulan data dan metode analisis data.
Berdasarkan kajian ini, hasil yang didapati secara kasarnya adalah sebagaimana berikut :-
1. Pondok Pasir Tumboh, Kelantan, semenjak diasaskan pada tahun 1954 M. oleh dua orang adik beradik iaitu Tuan Guru Hj. Abdul Aziz Bin Hj. Abu Bakar dan Tuan Guru Hj. Mustafa Bin Hj. Abu Bakar terus maju dan berkembang sehingga ke hari ini dengan diterajui oleh oleh Tuan Guru Hj. Hasyim Bin Hj. Abu Bakar iaitu adik ipar kepada Tuan Guru pengasas dan dibantu oleh ramai guru pembantu yang terdiri daripada keluarga Tuan Guru dan pelajar-pelajar lama.
2. Pondok Pasir Tumboh masih mengekalkan sistem pengajian pondok secara tradisional dalam bentuk asal dan mempunyai sistem pengajiannya yang tersendiri, terdiri daripada sistem ‘umumi dan nizami.
3. Kitab-kitab yang digunakan dalam pengajian di pondok ini terdiri daripada kitab-kitab turath yang muktabar karangan ulama mujtahidin dan lain-lainnya sama ada dalam bahasa Arab atau bahasa Melayu tulisan Jawi.
4. Metode-metode yang digunakan dalam pengajian ilmu Fiqh di pondok ini adalah secara gabung jalin antara metode halakah dan metode kuliah (syarah) di samping metode soal jawab atau perbincangan dan metode hafalan. Penggunaannya bersesuaian dengan realiti pengajaran dan pembelajaran Fiqh di pondok ini.
5. Pengajian ilmu Fiqh di Pondok Pasir Tumboh adalah berkesan kepada para pelajar pondok dalam membentuk persepsi pelajar dan menambahkan keilmuan mereka dengan memahami hukum-hukum Fiqh yang dipelajari dan dapat menguasai kitab-kitab yang dipelajari dengan baik.
6. Keberkesanan pengajian Fiqh tidak hanya bergantung kepada pengajaran guru, tetapi memerlukan kesungguhan dan sikap pelajar dalam menyelesaikan masalah yang dihadapi dalam pengajian mereka dengan menelaah dan merujuk semula kitab-kitab yang dipelajari di samping bertanya serta berbincang.
7. Walaupun Pondok Pasir Tumboh telah mengalami perkembangan dan kemajuan yang memuaskan semenjak ditubuhkan sehingga ke hari ini namun ia tidak dapat lari daripada menghadapi masalah yang timbul. Walau bagaimanapun, pelbagai usaha telah dilakukan oleh pihak pentadbiran bagi mengatasinya.
ABSTRACT
MOHD PAKHRUDDIN BIN ABDULLAH. Fiqh studies at Pondok Pasir Tumboh: A study on its methodology and effectiveness. Dissertation, Department of Usuluddin, Islamic Studies Academy, University Malaya, Kuala Lumpur, Malaysia. 2001 / 2002.
A study on Fiqh studies at Pondok Pasir Tumboh: A study on its methodology and effectiveness contains 5 parts. The first part contains a brief explanation about Pasir Tumboh and Pondok Pasir Tumboh. The second part discusses the Fiqh studies in Islamic knowledge, the pondok system and the methods used in the Fiqh studies. The third part explained about the methods used in the research. The forth part presents the report on the research and an analysis, on the development of Pondok Pasir Tumboh, the education system, the books used, the methods employed and the effectiveness of the Fiqh studies and the problems faced in Pondok Pasir Tumboh. All these are studied in this thesis. The fifth part, which is the last part contains the conclusion and suggestions.
This study is used two research methods, and the were data collection and data analysis methods. The study found that :-
1. The Pondok Pasir Tumboh in Kelantan, since its establishment in 1954 M. by 2 siblings namely Tuan Guru Hj. Abdul Aziz Bin Abu Bakar and Tuan guru Hj. Mustafa Bin Abu Bakar has developed tremendously and is still expanding. Now it is led by Tuan Guru Hj. Hasyim Bin Hj. Abu Bakar, the brother-in-law of the founders and assisted by many teaching assistants who are either from Tuan Guru’s family or former students.
2. The Pondok Pasir Tumboh is still using the original traditional pondok studies system and it has its own study system called ‘umumi and nizami.
3. The books used are the great turath books by ulama’ mujtahidin and others which are in Arabic and Malay Jawi language.
4. The methods used in the Fiqh studies combine the halakah and the lecture methods, question and answer session, discussion and memorizing methods. These methods are relevant to the teaching and the learning of Fiqh in this Pondok.
5. The Fiqh studies in Pondok Pasir Tumboh is effective in moulding the students’ perception and enhancing their knowledge by understanding the Fiqh laws and mastering the books learnt.
6. The effectiveness of the Fiqh studies does not only depend on the teachers’ lectures, but also on students’ determination and positive attitude in solving problems in their studies by studying hard and referring to the books besides asking questions and having discussions.
7. Despite undergoing tremendous development and progress ever since its establishment, it still faces a few problems. However various efforts have been undertaken by the administration in order to minimize the problems.
تلخيص البحث
محمد فخرالدين بن عبدالله. دراسَةُ علم الفقه فى "فندوق فاسير تومبوه": بَحْثٌ عن طُرُقها وتأثيـرها. رسالة الماجستير من قسم أصول الدين، بأكاديمية الدراسات الإسلامية، بجامعة ملايا كوالا لمبور، ماليزيا. 2001 / 2002.
البحث فى دراسة علم الفقه فى "فندوق فاسير تومبوه": بحث عن طرقها وتأثيرها يتكوّن من خمسة أقسام. القسم الأول يتحدث عن "فاسير تومبوه" و"فندوق فاسير تومبوه" بشكل موجز. والقسم الثانى يبحث عن دراسة علم الفقه فى الإسلام وفى نظام "الفندوق" وطرق دراسة الفقه. والقسم الثالث يتكلم فيه عن طرق هذا البحث. والقسم الرابع يوضح عن تقرير البحث ونتائجه، وتحليل البيانات، يشمل: تاريخ نشأة "فندوق فاسير تومبوه" وتطَوُّره، ومنهج التربية فيه، والكتب المقرَّرة للدراسة فيه، وطرق دراسة علم الفقه فيه وتأثيـرها، والمشاكل التى يواجهها. وهذه العناصر الستة تُعتبر من المسائل التى تناولُها البحث فى هذه الرسالة. وأما القسم الخامس وهو القسم الأخير يقدم الخلاصة والاقتراحات.
أما عن منهج البحث فقد استخدم الباحث عِدَّة طُرُق من خلال طريقة جمع المعلومات وتحليلها.
بناءً على هذا البحث توصل الباحث إلى عدة نتائج، ومن أهمها ما يلى :-
1. "فندوق فاسير تومبوه كلنتن"، منذ أسَّسه الأَخَوَان الشيخُ الحاج عبد العزيز بن أبو بكر والشيخ الحاج مصطفى بن أبو بكر فى عام 1954 م فيتقدم ويتطوَّر حتى اليوم تحت رعاية الشيخ الحاج هاشم بن أبو بكر وهو زوج أخت للشيخ المؤسِّس وبمساعدة الأساتذة من أسرة الشيخ ومن الطلاب القُدَامى من خريجى هذا "الفندوق".
2. "فندوق فاسير تومبوه" ما زال يسير وفق منهج دراسة "الفندوق" التقليدية بالشكل الأصلى وله منهج الدراسة الخاصة به الذى يتكوَّن من المنهج العمومى والمنهج النظامى.
3. الكتب المقررة للدراسة فى هذا "الفندوق" من كتُب التراث المعتمدة والمعتبرة لدى المذهب الشافعى، والتى ألفها العلماء المجتهدون وغيرُهم سوَاء باللغة العربية أو الملايوية.
4. دراسة علم الفقه فى هذا "الفندوق" مرتبطة بعدة طرق فتجمع بين طريقتى الحلقة وشرح الكتاب مع طريقة السؤال والجواب او المناقشة إضافةً لطريق الحفظ. وهذه الطرق كلها ملائمة ومتمشية مع واقع تعلّم الفقه وتعليمه فى نظام "الفندوق" بشكل عام.
5. دراسة علم الفقه فى "فندوق فاسير تومبوه" تؤثر فى الدارسين من خلال إيجاد الشخصية المتميزة، وقوة إدراك الطلبة العلمى، وزيادة علمهم ومعرفتهم للأحكام الفقهية واستيعابـهم للكتب التى تُدرَس فى هذا "الفندوق" بدقة.
6. تأثيـر دراسة الفقه لا يكون بمجرد التلقِّى من المعلم ولكن تحتاج الى جهد الطلاب واهتمامهم فى حل المسائل التى يواجهونَها فى دراستهم من خلال المطالعة والمراجعة للكتب المقررة التى تُدرس، ومن خلال السؤال والمناقشة فيما بين الطلبة أنفسهم.
7. "فندوق فاسير تومبوه" رغم أنه نشأ وأثبت كفاءته بالتفوُّق منذ تأسيسه حتى اليوم لكنه لا يخلو من مواجهة المشاكل والتحديات فى الواقع، ومع ذلك أخذ المسئولون بشتى الوسائل لحلها.